Gösta ringde för en stund sedan. Då hade han fått prata med läkaren. Han kunde inte svara på vad det är för något som drabbat Gösta. Men någonting är det ju, sa han. Han ville inte släppa hem Gösta ännu. Först ska han få gå till en sjukgymnast och sedan får vi se......
Kram Gun
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men jösses vilka klantskallar de är på Hudiks sjukhus! Kan de ingenting om diabetes??
Men som jag skrev tidigare så önskar jag er allt gott och att han snart är hemma hos dig igen. Förstår att det känns ensamt nu... Du har ju i alla fall lite djur att pyssla med. :)
Kram sara
Man tror inte det är sant det du skriver! Stackare dej, förstår att det känns pest när du inte ens är hemma heller!
Håller med Sara, djuren kan vara stort sällskap. Hoppas dom hittar vad som felas Gösta och tur det inte var en stroke iaf. Men märkligt sätt att kurera en diabetiker!!!
Det var ett hemskt smeknamn på sjh!!!
Jag ringer i morgon,vi ska bort ikväll!
Kramar i massor från Eva
Skicka en kommentar